Jag är nervös, det är strax dags för operation eller ja några timmar är det ju kvar i alla fall. Fastan har jag påbörjat, duschat mig ren med descutan, läs all information och packat min lilla väska för att förbereda mig på att eventuellt stanna över natt.

I morgon bitti bär det i alla fall av till KSS, frågan är vem av oss det är värst för, mig eller sambon? Jag sover ju i alla fall under operationen men christian får sitta hemma o vänta på att jag ringer och säger att jag vill bli hämtad.

Undra hur man kommer må efteråt? det väntas att se.

 

Nu är det dags att få lite sömn.