I över 2år har jag och min sambo försökt att skaffa barn utan att lyckas, vi är ett par med ofrivillig barnlöshet. Vi började vår utredning i januari 2012. Det har vart många blandade känslor under tiden som har gått, en blandning mellan hopp och förtvivlan, och frågorna är just kan man förlora hoppet? Hur orkar man leva i väntan på ett plus? Kommer vi någonsin ha turen med oss? och Varför händer detta just oss?

Läget just nu är att jag ska opereras för en cysta på den ena äggstocken. Min sambos spermaprover har visat att spermiernas rörlighet är låg och av lite sämre kvalitet, men det även finns pigga spermier. Efter operationen ska det undersökas vad det var för någon cysta och sen läggs alla våra resultat i hop, detta ska sen remiteras till sjukhuset i göteborg där vi ska påbörja  våran IVF behandling.